image

Anhörig

Många anhöriga söker sig till oss för att få stöd. De kan utrycka oro kring att någon som står dem nära börjat formulera nya och starka åsikter. Eller att de misstänker att personen börjat dras in i kriminalitet. De flesta anhöriga är föräldrar eller partners. Men vi möter även syskonet, kompisen eller det vuxna barnet.

Frågeställningar vi möter kan exempelvis vara:

  • Hur kan jag bryta situationen personen är indragen i?
  • Jag vill hjälpa, men hur gör jag det på bästa sätt?
  • Personen vill inte längre prata med mig, vad gör jag då?
  • Jag mår så himla dåligt av allt det här, hur finner jag styrka?

Så som vi ser det så handlar det i grunden om mänskliga behov och trygga relationer. Vårt anhörigstöd syftar till att stötta er i kommunikation och samspel.
I vissa fall kan det handla om att komma varandra närmare, ibland kan det handla om gränssättning och att ge varandra mer utrymme.

Att vara anhörig kan periodvis vara rejält tungt och man kan behöva stöttas för egen del. Många känner sig ensamma och maktlösa, vilket i sin tur tär på den egna hälsan. Ibland behöver hela familjen stöd i att bearbeta sina upplevelser eller hjälp med att återuppta kontakten efter exempelvis ett avhopp.

Samtalsstöd för anhöriga

Hos oss erbjuds du stödsamtal antingen via telefon eller om du vill besöka oss i Stockholm där vi har en stödgrupp och möjlighet till enskilda samtal. Har du önskemål om att få vara anonym så har du den möjligheten. Vi som arbetar med anhörigstöd har gedigen utbildning och har arbetat inom området i flera år. Vissa av oss har även egen erfarenhet av att själva varit aktiva inom en nationalistisk rörelse.

Om du är anhörig och önskar stöd maila oss på exit@fryshuset.se. Beskriv gärna kortfattat din situation och skriv “Anhörigstöd” i rubriken.

Så här kan det vara

”Jag vet, hans tankar och handlingar är fruktansvärda och jag skäms för det. Men jag älskar honom ändå! Han är mitt barn och jag kommer alltid att älska honom.” /En mamma

”Osäker på om jag gör rätt, men jag har tagit avstånd. Helt ärligt så skäms jag. Jag tänker ofta på vad andra tänker, sätter dom mig i samma fack? Allt det här påverkar min vardag och jag mår skit helt enkelt. Vet inte hur jag ska kunna hantera det.” /En bror

”Var kommer allt det här ifrån? Jag är själv invandrare och inom min familj har vi upplevt krig. Det här gör ont, på riktigt. Finaste stunderna är ibland när vi hänger i köket, fikar och spelar kort som vi alltid brukat göra. Då är allt som vanligt igen.” /En mamma

”Jag sover dåligt och tankarna på honom finns där hela tiden. Vad gör han nu? Vad lyssnar han på? Tittar på…? Jag vill så gärna att han ska sluta,  men jag känner mig osäker på hur jag ska närma mig honom utan att han vänder mig ryggen. Jag önskar jag kunde prata mer öppet om allt det här. Men det är svårt och jag känner mig ensam.” /En pappa

(Alla citat är godkända av de anhöriga)

Tips till dig som anhörig

Vad lockade?
Många händelser i en människas liv kan förklara vad som får en den att söka sig till en destruktiv gemenskap. Sammanhanget tillför ofta något som personen saknat i sitt liv – som trygghet, gemenskap, känslan av att vara bra på något m.m. Om du/ni kan identifiera dessa bakomliggande behov så kan dessa mötas upp och erbjudas från ett annat håll genom att t ex hålla kontakten och föra in fler som personen känner sig trygg med, och som kan agera stödjande nätverk.

Gör skillnad på sak och person. Upprepa och var tydlig.
Var gärna tydlig i vad du tycker kring det som sker, det kan vara bra att också visa det med starka känslor – men gör skillnad på sak och person. Exempelvis, ”Jag ogillar/accepterar inte det sätt du just nu väljer att leva på, men jag tycker om dig/accepterar dig därför att…….!”

Stärk det som är bra
Håll fokus på personligen vad du tycker om, snarare än vad personen gör fel.

När personen gör framsteg, uppmuntra och sätt ord på det. Uppmärksamma delmål och ge känslan av att lyckas, det vi fokuserar på växer.

Jämlik dialog
Samtal som kan uppfattas som hot eller anklagelse besvaras ofta med försvar och dialogen kan då lätt hamna i en låsning. Börja gärna med hur du upplever och tolkar situationen, för att sedan bolla över med frågan ”vad tänker du om det?”

Rannsaka dig själv
Kanske finns det händelser inom familjen där den personen inte fick tillräckligt med utrymme, så som vid exempelvis en skilsmässa. Ta upp och fråga hur det upplevdes. Genom att lägga fokus på dig och att du är villig att utvecklas så kan det i sin tur förenkla för personen i sin egen process.

Om personen vänder sig till dig
Var närvarande och lyssna in vad den har att berätta. Fråga sedan vad personen har för funderingar kring lösningar och vad den behöver just nu. Det är oftast viktigare än att du direkt går in i lösningsfokus och försöker ge kloka råd.

Gränssättning
Beroende på hur er relation ser ut så kan du behöva fundera kring gränssättning. Tänk i så fall igenom detta innan, förklara och informera om när gränsen börjar. Det ska vara lagom stort då det är viktigt att hålla en uppsatt gräns. Berätta även vad som händer om gränsen överskrids. En konsekvens inom din kontroll.

När personen vill göra en förändring
För många innebär detta en omvälvande tid och osäkerhet kopplat till identitet. Vem är jag nu? Vilka ska jag nu umgås med? Många gånger kommer historien i fatt på något sätt och kan behöva bearbetas. Det kan vara en ensam och tung tid där flera upplever olika grad av oro, ångest och nedstämdhet. Risk för återfall finns, så ha tålamod och visa tydligt att du finns där som stöd. Många kan i detta skede även behöva professionellt samtalsstöd.

Din hälsa
Var ärlig med dig själv och vad mäktar du med. Mellan varven är det mycket viktigt att du har en plan för återhämtning. Glöm inte bort att lyssna in hur du själv mår psykiskt och fysiskt och ge det sitt utrymme. Många blir hjälpta av att berätta för de i sin omgivning som man känner förtroende för och många behöver i det här läget professionellt stöd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto cred: Crossroad / Carsten Tolkmit from Kiel, Germany [CC BY-SA 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)]

Vi använder oss av cookies på våra hemsidor. Genom att besöka vår hemsida godkänner du detta. Läs mer i vår Cookie-policy.