”Vi har en sådan gemenskap i Järva.”

– Jag började på Fryshuset i augusti 2021. Då var jag nyexaminerad lärare så det var mitt första jobb efter utbildningen. Jag visste direkt var jag ville jobba sökte bara till skolor i Järvaområdet. Jag är född och uppvuxen i Kista och har rört mig mycket i både Kista, Husby och Akalla. Det är något särskilt med Järva. Jag känner mig hemma här och jag ser mig själv i barnen. Jag brukar tänka att det där var ju jag när jag var liten och genom att relatera till barnen blir det lättare att se dem och deras behov.

Under min uppväxt blev jag mobbad. Det pågick under i stort sett hela skoltiden. Det var också en anledning till att jag ville bli lärare. För att stoppa mobbning. Det är så hemskt och så onödigt att utsätta varandra för det. Alla mår dåligt, både de som blir utsatta och de som mobbar.
Jag hade även koncentrationssvårigheter när jag var liten och började läsa ganska sent. För mig kändes det som att ingen lärare förstod mig. Kanske de såg mig som hopplös och tänkte att jag aldrig skulle klara mig, men det gjorde jag.
Det är det jag försöker göra för mina elever. Att finnas där och vara den vuxna som förstår. Det finns inga ”lost case”, alla kan lära sig med rätt motivation och hjälp. Vissa av mina elever behöver mycket mer hjälp och även anpassningar på individnivå och det är det jag kämpar för att ge dem. Och för att uppmuntra dem om att vi alla är olika och det är inget fel i det. Jag berättade tex om mina koncentrationssvårigheter för klassen i början och ibland när jag tappar tråden hjälper de mig tillbaka. Den öppenheten har gjort att det är en sådan fin stämning i klassrummet. Jag älskar att vara i vårt klassrum! Det är som vårt andra hem. Och tavlan är magisk, tänk så mycket vi har lärt oss på den!

Vad är det bästa med ditt arbete?
Mina elever och relationen till dem. Och sedan har jag en fantastisk resurs som heter Kevin. Vi jobbar ihop så bra ihop och han har en fin relation med barnen och jag ser hur eleverna tyr sig till honom. Att ha någon vid sin sida i klassrummet som förstår och brinner för att bidra underlättar för oss alla, både för mig som lärare och för eleverna. De får hjälp, de känner att de kan prata med oss. Sådant är jätteviktigt för att det ska gå bra i skolan.

Det finns även många fler fina kollegor och det betyder mycket för mig. Att man känner sig som en familj och trivs med de man jobbar tillsammans med. Vi är ju ett team.

Vad gillar du att göra på din fritid?
Jag älskar att gå på långa promenader. Jag har en hund som heter Vito, han är en blandning mellan finsk lapphund och staffe och han är min bebis. Det är så roligt att komma hem efter jobbet och han kommer springande och hoppar upp på mig. Man blir så glad! I Järva har vi faktiskt en underskattad natur. Järva fältet är hur fint som helst och även de andra grönområdena. Så jag är mycket ute med min hund. Jag älskar djur, det vet alla som känner mig.

Ibland på helgen brukar jag ta fram olika metoder för att förklara och räkna ut matematik. Jag brukar sedan kalla det för Yaran-metoden. Det är coolt att det finns så många olika sätt att tänka och räkna på. Ibland behöver man förklara på olika sätt för att eleverna ska förstå innebörden. Alla lär sig olika.

Vad har du för framtidsplaner?
Just nu älskar jag mitt jobb där jag är. I framtiden skulle jag vilja plugga vidare kanske till högstadielärare. Nu när mina elever går upp till 4:an skulle jag nästan vilja följa med dem och ha dem kvar, hela vägen upp till 9:an också. Så mycket betyder dem för mig. Jag vill verkligen deras bästa och se dem lyckas. Annars kanske jag i framtiden skulle vilja utbilda mig till speciallärare. Jag känner att jag har den erfarenheten av att möta elever på olika nivåer och det är det jag brinner för. Jag kommer i alla fall alltid vara inom skolans värld. Det är här jag hör hemma.